tisdag 22 september 2009

Ratio- ett forskningsinstitut med starka band

Att som DNs debattredaktion benämna forskningsinstitutet Ratio och dess forskare Henrik Lindberg och Nils Karlsson som fristående är lika befängt som att kalla DNs ledarredaktion som fristående. Ratio och dess forskare tillhör Näringslivet och har starka kopplingar till arbetsgivarsidan. På sin hemsida skriver Ratio eller som de själva kallar sig - Näringslivets Forskningsinstitut - ”Det fria, marknadsliberala samhället förutsätter att det finns kunskapscentra som är oberoende av den statliga maktens centrala styrning. Detta är också ett viktigt motiv bakom starten av Ratio”. Vad gäller finansieringen av Ratio erhåller de stöd av Stiftelsen Fritt Näringsliv för sin infrastruktur. Stiftelsen Fritt Näringsliv i sin tur skapades 2003 av Svenskt Näringsliv. Så snälla, sluta kalla Ratio för fristående.  

13 kommentarer:

  1. Avdelningen Moderata Flaggskepp hör jag... Skall spridas!

    SvaraRadera
  2. Men det är ju ett helt korrekt påstående att vi lever i ett fritt och marknadsliberalt samhälle och att de forskar på det samhället. Det är ett konstaterande. Inte en linje de driver.

    SvaraRadera
  3. Nu var det ju Ratios oberoende ställning jag reagerade på. Inte i vilken riktning dom driver sin forskning, även om nu den riktningen är betydligt tydligare än deras ställning. Deras forskning finns all anledning att ifrågasätta, men tyvärr räcker min blogg inte till för detta. Sällan har jag fått ta del av sådana partsinlagor förklädda till forskning. Oberoende forskning när den är som sämst.

    SvaraRadera
  4. Jag vet inte vilken forsking du brukar läsa, men det ingår i alla seriösa forskares uppgifter att vara objektiva. Att de som forskar på Ratio är professionella är inget du behöver tvivla på. Du kan ju ta en titt på Andreas Berghs blogg, då ser du att han inte är någon mindless drone.

    SvaraRadera
  5. Ratios lokaler betalas av Stiftelsen fritt näringsliv, men i övrigt konkurrerar Ratio med universiteten om pengar från forskningsfonder o dyl. Resultaten granskas minst lika noggrant som universitetens, vilket Ratioforskarnas (exempelvis tidigare nämnde Bergh, http://www.andreasbergh.se, och Niclas Berggren, http://nonicoclolasos.wordpress.com) publicerade artiklar i akademiska tidskrifter vittnar om.

    SvaraRadera
  6. Det ju ett önsketänkande att forskning alltid skulle vara objektiv. Tvärtom är forskning ofta subjektiv. Jag har inget emot det bara man öppet deklarerar sina syften och vilka utgångspunkter och hypoteser man har. Det är när man ger intryck av att vara opartisk och fristående fastän man inte är det jag reagerar.

    Jag har suttit på seminarium och lyssnat på helt horribla utläggningar om varför sverige måste begränsa rätten till stridsåtgärder, att vi måste införa en proportionalitetsprincip i svensk arbetsrätt. Bägge slutsatserna baserade på forskning utförda av forskare knutna till Ratio.

    Ingenstans påstod jag att någon knuten till Ratio var en mindless drone. Jag påstod den raka motsatsen faktiskt. Ratio bedriver konsekvent en linje och har en agenda. Jag kritiserade Ratios påstådda oberoende ställning vilket alltså inte stämmer. Man behöver bara gå in på Ratios hemsida för att bli varse att detta är fel. Men en sak hade du helt rätt i, jag har inga som helst tvivel på om forskningen som kommer från Ratio är professionell. Jag ser den som ren partsinlaga, där har jag inga som helst tvivel.

    SvaraRadera
  7. Men hur svårt ska det vara att förstå?

    Ratio är inte fristående och oberoende, eftersom de finansieras av Svenskt Näringsliv.

    Svårare än så är det inte. På samma sätt som Arbetet inte var fristående och oberoende när det ägdes av LO.

    Det intressanta här är varför Svenskt näringsliv är så månt om att få sin propaganda att framstå som objektiv och neutral forskning (eller det är väl iofs inte så konstigt, det som är konstigt är att de är beredda att ljuga för att uppnå den effekten) och varför DN medverkar till att sprida dessa lögner.

    Fast, folket på DN är ju i mångt och mycket insyltade med Svenskt Näringsliv via tidskriften Neo, så det kanske inte är så förvånande heller.

    SvaraRadera
  8. Christer och Fredrik: Forskare vid svenska universitet kommer till liknande slutsatser som forskarna på Ratio. Flertalet av Ratioforskarna delar dessutom sin tid mellan Ratio och ett universitet (ex Andreas Bergh är på LU hälften av tiden). Ratios forskning utgår från frågeställningen (det här är min uppfattning av den och inget citat): "Hur kan Sveriges förutsättningar för god tillväxt och välfärd förbättras?"
    Samma sak sker på i princip alla statsvetenskapliga och nationalekonomiska institutioner i landet. Vilket förklarar hur Ratio kan konkurrera om samma pengar.

    SvaraRadera
  9. Det är absolut så att det finns forskare som kommer fram till en massa olika resultat på våra universitet. Det ligger liksom i sakens natur. Det skulle vara en varningsklocka om så inte var fallet. Det finns forskning som tilltalar mig och som har både metoder och slutsatser som jag känner är genuin och betydelsefull. Sedan finns det en himla massa forskning som är skräp och som kommer till slutsatser som är tunna och faktiskt utan värde. Allt detta på våra universitet osv.

    Men problemet i fallet Ratio är att det presenteras som fristående vilket det inte är. Det finns starka band till svenskt näringsliv och forskningen jag tagit del av är för mig en partsinlaga. Att som DN gjorde presentera Ratio som fristående är direkt felaktigt. De må ha kommit till slutsatser som andra också kommit fram till, det spelar ingen roll. Dom har kopplingar till svenskt näringsliv likförbannat.

    SvaraRadera
  10. Oj då, det verkar som om man absolut måste ha rätt. Hur vore det att göra rätt????

    SvaraRadera
  11. Intressant diskussion!

    Jag vet ärligt talat inte vad DN - eller någon - menar med fristående utan att göra tydilgt vad vi är fristående från. Vi är fristående från politiska partier och från statsapparaten, men får en grundplåt från svenskt näringlivet. Forskningen finansieras dock i projekt.

    Universiteten däremot är inte fristående från statsapparaten men desto mer fristående från svensk näringsliv. Men även där finansieras mycket forskning av projekt.

    DN har f ö också kallat oss tankesmedja (http://www.dn.se/opinion/debatt/den-svenska-modellen-kan-knackas-av-eg-ratt-1.537405) vilket jag såklart ogillar eftersom vi alla är disputerade forskare som publicerar sig vetenskapligt.

    Det konstigaste med debatten om Ratios ställning, är - som Johan F påpekar - att jag delar min tid mellan Lunds universitet och Ratio. Och forskningens innehåll är faktiskt oberoende av vilket skrivbord jag sitter vid.

    SvaraRadera
  12. Förresten...

    för en tid sedan fanns något som hette FIEF, fackföreningas institut för ekonomisk forskning, som producerade intressanta grejor.

    Den som är nyfiken på det här med oberoende forskning kan ju forska lite i skälen till att Fief inte finns längre!

    SvaraRadera
  13. Jo det märks ju tydligt att forskning som har en nära anknytning till pengar från svensk näringsliv präglas av en lika stor kritik av finansiären som kritik av dess motpart.

    Sedan så kan jag säga att generellt har jag oerhört mycket större tilltro till forskning som produceras på lunds universitet än den forskning som produceras under Ratios flagg. Därmed vill jag inte säga att alla forskare på Lunds universitet håller samma kvalitet. Men jag är övertygad om att en forskare på Lund har lättare att få mångfasetterad kritik än en forskare på Ratio.

    Jag kan bara konstatera att forskningen som presenteras (som jag tagit del av) från Ratio i stort alltid pekar åt samma håll. Nedrustning av de sociala trygghetssystemen, försvaga kollektivavtal...osv. Rätt eller fel avgör var och en efter att man tagit del av forskningen, men att förminska eller fördunkla kopplingarna till svenskt näringsliv känns ohederligt. Bättre att vara ärlig med sina ståndpunkter och utgångspunkter så att folk har en möjlighet att bedöma slutsatserna för vad dom är. Detta oavsett om man sitter på Ratio eller i Lund.

    SvaraRadera